Innan vi går vidare i artikeln ska vi gå igenom några centrala begrepp.
En finansmarknad, till exempel marknaden för Bitcoin, består av en grupp köpare och en grupp säljare.
För att en handel ska kunna genomföras, till exempel om du vill köpa 1 BTC till ett visst pris, måste du samtidigt hitta någon som är villig att sälja 1 BTC till samma pris.
Detta kan vara tidskrävande. Kanske hittar du ingen som vill sälja vid just det tillfället? Eller så vill de inte sälja till det priset.
För att en marknad ska bli stor och effektiv behövs en lösning på detta problem, så att du kan köpa när du vill och sälja när du vill. Du behöver någon som tillför likviditet till marknaden. Du behöver en market maker.
En market maker är en tredje part som går mellan köpare och säljare och gör det möjligt att genomföra köp och försäljning direkt, så att marknaden fungerar effektivt.
Denna market maker har alltid ett lager av till exempel Bitcoin och ett lager av NOK.
När någon vill köpa kan de köpa bitcoin från market makern för NOK. När någon senare vill sälja kan de sälja bitcoin till market makern och få NOK tillbaka.
Köparen och säljaren handlar alltså indirekt med varandra via market makern, som får en liten procentandel av den totala handelsvolymen som ersättning.
Vad är en Automated Market Maker?
En Automated Market Maker (AMM) innebär att denna process automatiseras med hjälp av smarta kontrakt på en blockkedja.
De “lager” som market makern har av till exempel NOK eller BTC kallas i detta sammanhang likviditetspooler (liquidity pools).
Man kan tänka på det så här:
- När du säljer bitcoin säljer du till likviditetspoolen och får en annan valuta tillbaka.
- När du köper bitcoin får du bitcoin från poolen och lägger i stället in en annan kryptovaluta.
Allt detta sker automatiskt via Uniswap-appen.
Det innebär att du kan köpa och sälja när du vill, utan någon annan mellanhand än Uniswaps smarta kontrakt.
Var kommer likviditeten ifrån?
Likviditeten – alltså kryptovalutan som finns i likviditetspoolerna – kommer från andra kryptoinvesterare som är villiga att låna ut sin krypto, till exempel 1 BTC, i utbyte mot en del av transaktionsavgifterna.
Dessa investerare fungerar därmed indirekt som market makers genom poolerna och kan tjäna avkastning på sin krypto som belöning.
Uniswap är alltså beroende av likviditetspooler, som är smarta kontrakt med reserver av olika kryptovalutor.
Poolerna skapas och administreras av likviditetsleverantörer, alltså användare som bidrar med sin krypto till plattformen.
De sätter in lika stort värde av två olika kryptovalutor i poolen, till exempel:
Då kan dessa två kryptovalutor bytas mot varandra av användare som vill handla.
När en användare vill handla en kryptovaluta sker bytet direkt via likviditetspoolen.
Storleken på handeln och det resulterande priset bestäms av förhållandet mellan kryptoreserverna i poolen.
När handel sker förändras reserverna, vilket i sin tur påverkar priset.
Uniswap använder en matematisk modell som kallas constant product formula.
Enligt denna formel måste produkten av reserverna i poolen förbli konstant. Detta säkerställer en balans mellan utbud och efterfrågan.
Handel med nya kryptovalutor
Uniswaps AMM-modell har gjort det enklare att börja handla med nya kryptovalutor.
Eftersom likviditeten bestäms av reserverna i poolerna kan en kryptovaluta börja handlas utan att gå igenom en traditionell noteringsprocess.
Detta har gjort det enklare för nya kryptoprojekt att nå marknaden.
Uniswap tar ut en liten avgift för varje handel, vanligtvis omkring 0,3 % av transaktionsbeloppet.
Dessa avgifter fördelas mellan likviditetsleverantörerna baserat på deras andel av poolen.
Genom att bidra med likviditet kan användare därmed tjäna en del av dessa avgifter.