Vad är Ethereum?

Ethereum är en decentraliserad blockkedja (en digital databas som inte styrs av en enda aktör) och en plattform för databehandling. Den gör det möjligt för vem som helst att skapa egna appar och kryptovalutor.

Du kan tänka på Ethereum som en slags grundplattform – ungefär som ett operativsystem (t.ex. iOS eller Windows) – där andra kan bygga sina egna lösningar.

Utvecklare kan skapa så kallade decentraliserade applikationer (dApps), som använder säkerheten i Ethereum-nätverket. Dessa appar “lever” på blockkedjan och kan ha sina egna kryptovalutor. På så sätt fungerar Ethereum som en infrastruktur för ett nytt, mer öppet internet – ofta kallat Web3.

Ett smart kontrakt är ett datorprogram som körs på en blockkedja (som Ethereum) och som automatiskt utför vissa handlingar när fördefinierade villkor är uppfyllda.

Väldigt enkelt förklarat:

Ett smart kontrakt är som ett digitalt avtal på autopilot.

“Om X händer, så gör Y.” Allt sker automatiskt, utan banker, advokater eller andra mellanhänder.

Tänk dig att du och en vän satsar 100 kronor på vem som vinner Melodifestivalen. Istället för att ni måste lita på varandra lägger ni båda pengarna i en “digital låda” (det smarta kontraktet). När resultatet kommer delar lådan automatiskt ut pengarna till vinnaren. Ingen kan fuska och ingen behöver övervaka processen.

Det är precis detta ett smart kontrakt gör – det följer reglerna som är skrivna i förväg och genomför avtalet helt automatiskt.

Lite mer tekniskt

Kort sagt: Ett smart kontrakt är en självutförande programkod lagrad på blockkedjan, säkrad med kryptografi och verifierad av nätverket.

För att Ethereum ska fungera måste all information lagras och kontrolleras på ett säkert sätt. Det görs genom ett globalt nätverk av datorer och ett system som ser till att allt körs likadant överallt.

Noder och validatorer

Ethereum drivs av tusentals datorer, så kallade noder. De lagrar en kopia av hela blockkedjan och kontrollerar att allt stämmer.

När många noder jämför sina data och är överens, kan man lita på att informationen är korrekt.

De som aktivt bekräftar transaktioner kallas validatorer. För att bli validator måste man låsa in ether (ETH) som säkerhet – detta kallas staking.

Från mining till staking

Tidigare användes mining (Proof of Work), där datorer tävlade om att lösa problem. Det krävde mycket energi.

Sedan 2022 använder Ethereum istället Proof of Stake. Då väljs validatorer baserat på hur mycket ETH de har satt in.

Resultat: över 99 % lägre energiförbrukning.

Varför fungerar det? (incitament)

Validatorer får belöning i form av:

Samtidigt riskerar de att förlora sin insats om de fuskar.

Det gör att deltagarna har en stark motivation att vara ärliga och hålla nätverket säkert.

Kort sammanfattning

Ethereum handlar inte bara om att köpa och hålla kryptovaluta. En stor del av värdet ligger i att du kan använda olika appar och tjänster direkt på nätverket.

För att göra detta behöver du en Ethereum-plånbok, till exempel MetaMask. Den fungerar inte bara som en plats där du förvarar din krypto – den fungerar också som ett sätt att logga in på appar och bevisa att det är du som godkänner olika handlingar.

Denna typ av användning – där du kopplar din plånbok till olika appar och godkänner handlingar själv – var något Ethereum var tidigt ute med. I dag har många andra kryptoprojekt tagit i bruk liknande lösningar, till exempel Solana (SOL), Cardano (ADA) och Avalanche (AVAX), som också låter användare koppla plånböcker till appar på sina nätverk.

Hur använder man appar med en Ethereum-plånbok?

När du har en plånbok (som MetaMask) kan du använda den för att logga in på olika appar och webbplatser som är byggda på Ethereum.

Processen ser ofta ut så här:

Vad kan du göra i dessa appar?

När plånboken är kopplad kan du till exempel:

Varje gång du gör något i en sådan app måste du godkänna det i din plånbok. Det är din signatur som visar att det är du som godkänner transaktionen.

Viktigt att förstå

Din plånbok fungerar som din identitet på Ethereum.

👉 Det betyder att:

Efter att Ethereum gick över till Proof of Stake i 2022 kan användare nu delta i säkerheten i nätverket genom staking.

Hos Firi kan du staka din Ethereum direkt i appen. På så sätt kan du vara med och stödja nätverket samtidigt som du tjänar en passiv extra inkomst på din krypto.

När du stakar ETH låser du kryptovalutan som en slags säkerhet.

I gengäld får du belöningar i form av extra ETH – ungefär som ränteintäkter.

Hur man stakar Ethereum i Firi-appen

Det är enkelt att komma igång med staking av ETH hos Firi:

På detta sätt kan du låta din ETH arbeta för dig, samtidigt som du bidrar till säkerheten och utvecklingen av Ethereum-nätverket.

Ethereum beskrevs första gången 2013 genom ett dokument (white paper) med titeln “A Next-Generation Smart Contract and Decentralized Application Platform”.

Dokumentet skrevs av den då 19-årige rysk-kanadensiske utvecklaren Vitalik Buterin, som redan var känd inom kryptomiljön genom sitt arbete för Bitcoin Magazine.

Buterin menade att blockkedjor kunde användas till mycket mer än bara digitala pengar, och föreslog en plattform där man kunde bygga decentraliserade applikationer (dApps) med hjälp av ett mer avancerat programmeringsspråk.

Teamet bakom Ethereum

Vitalik samlade snabbt ett team av utvecklare, bland annat

ICO:n: Finansieringen av Ethereum

För att finansiera projektet lanserade Ethereum en Initial Coin Offering (ICO) i augusti 2014.

Ethereum sålde 50 miljoner ETH till ett pris på cirka 0,31 dollar per ETH och samlade in över 18 miljoner dollar.

Detta blev en av de mest framgångsrika crowdfunding-kampanjerna någonsin och banade väg för senare ICO:er inom krypto.

Visste du att…

ICO står för Initial Coin Offering, inspirerat av IPO (Initial Public Offering) inom traditionell finans, alltså en börsnotering.

I en IPO säljer ett företag aktier för att samla in kapital. I en ICO säljer ett kryptoprojekt tokens till investerare för att finansiera utvecklingen.

Det är viktigt att notera att ETH inte är en aktie, utan en kryptovaluta med egna användningsområden.

Under Ethereums ICO 2014 kostade en ETH endast 0,31 dollar. Det innebär att värdet under de första 10 åren ökade med över en miljon procent.

Det såldes 50 miljoner ETH till investerare världen över.

Lansering av nätverket

Den 30 juli 2015 gick Ethereum-nätverket live.

Därmed blev idén från 2013 verklighet: en blockkedja där vem som helst kunde bygga och köra decentraliserade applikationer.

År 2024 godkände amerikanska myndigheter de första spot-ETF:erna för Ethereum, bland annat från BlackRock, Fidelity och VanEck.

En spot-ETF följer priset på ETH och gör det möjligt att investera via traditionella börser utan att äga kryptovalutan direkt.

Efter godkännandet strömmade stora summor in i dessa ETF:er, vilket visade en ökad efterfrågan från institutionella investerare.

Trots att Ethereum är ett av de mest etablerade och använda projekten i kryptovärlden finns det fortfarande utmaningar som nätverket måste lösa.

En av de största utmaningarna handlar om skalning – alltså hur många användare och transaktioner nätverket klarar av samtidigt. När många använder Ethereum på en gång kan det bli trångt i nätverket, vilket leder till högre avgifter och längre väntetider. För att lösa detta arbetar Ethereum med olika lösningar, som så kallade Layer 2-nätverk och framtida uppgraderingar som ska öka kapaciteten.

Reglering är en annan viktig faktor. Myndigheter i många länder håller fortfarande på att bestämma hur kryptovalutor och blockkedjeteknik ska regleras. Nya regler kan påverka hur Ethereum används, särskilt inom områden som DeFi och NFT:er.

Samtidigt finns det konkurrens från andra blockkedjor, som också försöker erbjuda snabbare och billigare lösningar. För att behålla sin position behöver Ethereum fortsätta att utvecklas, förbättra användarupplevelsen och locka både utvecklare och användare.

Sammanfattningsvis beror Ethereums framtid i stor grad på om nätverket lyckas hantera skalning, anpassa sig till nya regler och fortsätta vara en attraktiv plattform för innovation.