Vad är Bitcoin?

Bitcoin-nätverket startade i januari 2009 när den första versionen av programvaran lanserades.

Vem skapade Bitcoin?

Satoshi Nakamoto. Bitcoin presenterades första gången år 2008 i ett dokument med titeln “Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”. Dokumentet publicerades av en person eller grupp som använde pseudonymen Satoshi Nakamoto.

Ingen vet fortfarande vem eller vilka som står bakom namnet. Det har genom åren funnits många teorier, men inga tydliga bevis har presenterats.

Det viktiga är dock att Bitcoin i dag inte kontrolleras av sin skapare. Nätverket drivs i stället av ett globalt nätverk av användare, utvecklare och datorer som tillsammans håller systemet igång.

Varför skapades Bitcoin?

Bitcoin skapades för att göra det möjligt att skicka pengar över internet utan banker eller andra mellanhänder.

Bakgrunden till idén var bland annat den globala finanskrisen 2008. Under denna period tappade många förtroendet för banker och finanssystemet. Samtidigt ökade intresset för digitala system som inte var beroende av en central aktör.

I sitt white paper beskrev Satoshi Nakamoto ett system där människor kunde skicka pengar direkt till varandra via internet. Transaktionerna skulle verifieras av ett nätverk av datorer i stället för av en bank.

Man kan därför se Bitcoin som ett försök att skapa digitala pengar som fungerar utan ett centralt kontrollsystem.

De första åren av Bitcoin

Under de första åren användes Bitcoin främst av tekniskt intresserade personer och utvecklare. Värdet var till en början mycket lågt.

En av de mest kända tidiga händelserna i Bitcoin-historien inträffade 2010, när någon köpte två pizzor för 10 000 bitcoin. Detta räknas ofta som den första verkliga betalningen med bitcoin. I dag skulle samma mängd bitcoin vara värd flera miljarder svenska kronor, beroende på den aktuella bitcoin-kursen. Händelsen firas därför varje år i kryptovärlden som “Bitcoin Pizza Day”.

Bitcoin växer

Under åren som följde började fler människor upptäcka Bitcoin. Nya företag, utvecklare och investerare började engagera sig i tekniken.

Bitcoin utvecklades från ett experiment inom internetforum till ett globalt nätverk med miljontals användare. I dag används Bitcoin över hela världen och anses vara den mest etablerade kryptovalutan.

Samtidigt fortsätter nätverket att utvecklas genom nya tekniska lösningar, förbättringar och projekt som byggs ovanpå Bitcoin.

Sammanfattning

Bitcoin skapades av Satoshi Nakamoto och presenterades första gången 2008 som ett system för digitala pengar utan banker.

Sedan dess har Bitcoin vuxit från ett litet tekniskt experiment till ett globalt nätverk med stor betydelse för kryptovalutor och digitala tillgångar.

Det som började som en idé om digitala pengar på internet har i dag blivit ett av världens mest kända finansiella och tekniska projekt.

Kort sagt har bitcoin värde eftersom människor efterfrågar de egenskaper som nätverket erbjuder – till exempel begränsat utbud, decentralisering och möjligheten att skicka pengar globalt utan mellanhänder.

Många som är nya inom kryptovalutor undrar varför bitcoin över huvud taget har ett värde. Om Bitcoin bara är digital kod – varför är det då värt pengar?

En viktig del av svaret är att bitcoin har egenskaper som många människor efterfrågar. Till skillnad från traditionella pengar har bitcoin ett begränsat utbud, ett globalt nätverk och ett decentraliserat system som inte kontrolleras av någon bank eller stat. För vissa gör detta bitcoin attraktivt som en digital tillgång.

För andra handlar värdet också om filosofin bakom Bitcoin. Idén om ett öppet och decentraliserat pengasystem, där människor själva kan kontrollera sina pengar utan mellanhänder, har tilltalat många sedan Bitcoin skapades.

Samtidigt finns det också människor som köper bitcoin eftersom de tror att värdet kan stiga i framtiden. Precis som på andra marknader kan förväntningar om framtida prisökningar skapa ytterligare efterfrågan. När fler vill köpa än sälja stiger priset, vilket i sin tur kan locka ännu fler investerare.

Man kan därför säga att Bitcoins värde påverkas av en kombination av tekniska egenskaper, nätverkseffekter, idéer och marknadens förväntningar.

En av de viktigaste sakerna att förstå när man lär sig vad Bitcoin är, är att nätverket är decentraliserat. Det betyder att ingen enskild person, bank, stat eller företag kontrollerar Bitcoin. I stället drivs nätverket av datorer runt om i världen som samarbetar för att hålla systemet igång.

Dessa datorer kallas noder. En nod är en dator som kör Bitcoins programvara och hjälper till att sprida och kontrollera information i nätverket. Om man vill ha en enkel jämförelse kan man tänka på en vanlig bankdatabas som ett dokument som bara banken har kontroll över. Bitcoin fungerar mer som ett dokument som kopieras till tusentals datorer runt om i världen. För att något ska ändras måste nätverket vara överens.

Det gör systemet svårare att manipulera. Om en aktör skulle försöka ändra informationen i sin egen version av databasen, skulle de andra datorerna i nätverket inte acceptera ändringen. På så sätt skyddas Bitcoin mot fusk och central kontroll.

Bitcoin bygger på en teknik som kallas blockkedja. En blockkedja är i grunden en databas som lagrar information om transaktioner. Skillnaden är att denna databas är offentlig, delas mellan många deltagare och är mycket svår att ändra i efterhand.

Namnet blockkedja kommer från att informationen samlas i block, och att varje nytt block kopplas ihop med det föregående. Det bildar en kedja av block. Ungefär var tionde minut läggs ett nytt block till i Bitcoin-nätverket.

En enkel liknelse är att tänka på blockkedjan som en bokföring eller ett kassabokssystem. Varje sida i boken innehåller nya transaktioner, och när en sida väl har skrivits färdigt är den mycket svår att ändra. Bitcoin-blockkedjan fungerar ungefär så, fast digitalt och globalt.

Blockkedjan innehåller information om vilka transaktioner som har genomförts och vilka adresser som äger bitcoin. Den fungerar alltså som ett öppet register över nätverkets aktivitet.

Nya bitcoin kommer ut i cirkulation genom en process som kallas mining. Det betyder att speciella datorer använder datorkraft och el för att säkra nätverket och verifiera transaktioner. Som belöning får de nya bitcoin.

Dessa datorer kallas miners, och arbetet de gör är en del av Bitcoins konsensusmekanism som heter Proof of Work. Konsensus betyder att nätverket kommer överens om vilken information som är korrekt. Work syftar på att det krävs verkligt arbete i form av datorkraft och energi.

Ett enkelt sätt att förstå detta är att tänka på ett tävlingsmoment där många datorer försöker lösa samma problem. Den dator som lyckas först får rätten att lägga till nästa block i blockkedjan och får en belöning i bitcoin.

Det här systemet gör det dyrt att försöka fuska, eftersom det kostar pengar i både utrustning och el att delta. Därför blir det mer lönsamt att följa reglerna än att försöka manipulera nätverket.

En av de mest kända egenskaperna hos Bitcoin är att det aldrig kommer att finnas fler än 21 miljoner bitcoin. Det gör Bitcoin annorlunda än traditionella valutor, där centralbanker i praktiken kan öka penningmängden över tid.

Det begränsade utbudet gör att många jämför Bitcoin med guld. Guld anses värdefullt bland annat därför att det är sällsynt och inte går att skapa fritt. Samma tanke används ofta om Bitcoin. Därför kallas bitcoin ibland för digitalt guld.

Det betyder inte att Bitcoin fungerar exakt som guld, men jämförelsen hjälper många att förstå varför ett begränsat utbud kan ha betydelse för värdet.

Bitcoin används på olika sätt beroende på vem man frågar. Vissa använder det som ett sätt att spara långsiktigt. Andra använder det för att investera eller spekulera i priset. Det finns också de som använder bitcoin för att skicka pengar internationellt.

En styrka med Bitcoin är att transaktioner kan göras dygnet runt, oavsett landgränser. Det gör systemet användbart i situationer där traditionella betalningar är långsamma, dyra eller begränsade.

Bitcoin kan köpas via en kryptobörs eller direkt från en privatperson. Oavsett hur du köper bitcoin behöver du en digital plånbok för att lagra dem.

Du kan antingen låta en kryptobörs hålla krypton åt dig eller använda en egen privat plånbok. Den första lösningen är ofta enklare för nybörjare, medan en egen plånbok ger mer direkt kontroll men också mer ansvar. Om du själv hanterar en privat plånbok behöver du till exempel ta hand om dina privata nycklar och din seed phrase.

För många nya användare är det därför enklast att köpa bitcoin via en etablerad kryptotjänst. Hos Firi kan du enkelt skapa ett konto, verifiera dig med svenskt BankID och komma i gång med att köpa bitcoin.

När du vill köpa bitcoin hos oss kan du göra det på flera olika sätt. Du kan till exempel köpa bitcoin direkt med Swish, vilket gör att du snabbt kan komma i gång. Du kan också använda andra betalningsmetoder som banköverföring, kort, Apple Pay eller Google Pay.

När du har pengar på ditt konto kan du välja mellan två olika sätt att handla. Du kan göra ett direktköp, där du köper bitcoin direkt och får den på kontot direkt. Du kan också först sätta in pengar på ditt Firi-konto och sedan köpa bitcoin med saldot där. Den senare metoden är ofta billigare, medan direktköp kan vara snabbare och enklare.

När du har köpt bitcoin hos oss lagras den automatiskt i din Firi-plånbok. Det betyder att du normalt inte själv behöver hantera privata nycklar eller tekniska detaljer kring plånböcker. Vi tar hand om den tekniska säkerheten och förvaringen av dina tillgångar i bakgrunden.

Det gör att du kan fokusera på att köpa, sälja och följa utvecklingen av dina investeringar, utan att behöva hantera de mer tekniska delarna av kryptovalutor själv.

Vill du se exakt hur processen fungerar steg för steg kan du läsa vår guide Hur köper man bitcoin, där vi går igenom registrering, verifiering och själva köpet mer i detalj.

En Bitcoin-wallet är ett digitalt verktyg där du kan ta emot, skicka och förvara bitcoin. Det är alltså inte en fysisk plånbok, utan mer som en app eller tjänst som ger dig tillgång till dina pengar.

När du skapar en plånbok får du vanligtvis en public key och en private key. Den publika nyckeln kan liknas vid en e-postadress eller ett kontonummer. Det är den du delar med andra om de ska skicka bitcoin till dig.

Den privata nyckeln är däremot som ett hemligt lösenord som ger dig tillgång till plånboken. Den måste du skydda mycket noggrant och aldrig dela med någon. Om någon annan får den privata nyckeln kan de också få tillgång till dina bitcoin.

Du får ofta också en seed phrase, som är en återställningsfras med flera ord. Den fungerar som en reservnyckel till plånboken. Om du tappar bort din telefon eller dator kan du använda frasen för att få tillbaka tillgången. Men om någon annan får tag på den kan de också komma åt dina pengar.

Om det här känns lite svårt i början är det helt normalt. För många är det enklare att använda en tjänst som Firi, där du enkelt kan logga in med BankID och komma i gång utan att själv behöva hålla reda på privata nycklar och tekniska detaljer. Firi tar hand om den tekniska säkerheten och har investerat i starka lösningar för att skydda dina tillgångar.

Bitcoin-nätverket anses vara mycket säkert eftersom det skyddas av ett stort globalt nätverk av deltagare och av Proof of Work. För att manipulera nätverket skulle det krävas mycket stora resurser.

Det är dock viktigt att skilja på nätverkets säkerhet och din egen säkerhet som användare. Själva Bitcoin-nätverket kan vara robust, men om du hanterar dina privata nycklar slarvigt kan du ändå förlora dina tillgångar.

Ett enkelt sätt att förstå skillnaden är detta: En bank kan ha ett mycket säkert valv, men om du lämnar ut din kod till någon annan spelar det ingen roll hur säkert valvet är. Samma princip gäller för bitcoin och privata nycklar.

Om det känns svårt att själv hålla reda på nycklar och säkerhet, kan det vara enklare att använda en tjänst som Firi. Då hjälper Firi dig att ta hand om den tekniska säkerheten och att skydda dina tillgångar, så att du slipper hantera allt själv.

Priset på Bitcoin bestäms av utbud och efterfrågan. Om fler vill köpa bitcoin än sälja, stiger priset. Om fler vill sälja än köpa, faller priset.

Men varför vill fler köpa eller sälja vid olika tillfällen? Det beror på många olika saker. Nyheter, regleringar, världsekonomin och hur investerare ser på framtiden kan alla påverka hur stor viljan är att köpa eller sälja Bitcoin. När många tror att priset ska stiga, ökar ofta efterfrågan. När osäkerheten ökar eller marknaden blir mer negativ, kan fler vilja sälja.

Bitcoin har historiskt haft större prisrörelser än många traditionella tillgångar, som aktier, obligationer och guld. En viktig förklaring är att kryptomarknaden fortfarande är relativt ung. När en marknad är mindre krävs det mindre kapital för att påverka balansen mellan köp och försäljning, och då kan priset också röra sig snabbare.

Man kan jämföra det med aktiemarknaden: Om någon säljer aktier för 1 miljon kronor i ett litet bolag kan kursen påverkas tydligt. Om någon däremot säljer aktier i ett mycket stort bolag som Apple för samma belopp märks det ofta mycket mindre. På liknande sätt har Bitcoin länge varit mer känsligt för stora köp och försäljningar än större och mer etablerade marknader.

Det är därför priset på Bitcoin ibland kan stiga eller falla snabbt på kort tid.

Vad är BTC?

BTC är förkortningen för bitcoin, den största kryptovalutan i världen. Förkortningen används ofta när man pratar om priset på bitcoin, till exempel i uttryck som BTC-kurs eller BTC-pris.

Är BTC en kryptovaluta?

Ja. Bitcoin är världens första och mest framgångsrika kryptovaluta.

Vad är Bitcoin i enkla ord?

Bitcoin är digitala pengar som kan skickas direkt mellan människor via internet, utan banker eller andra mellanhänder.

Samtidigt använder många i dag bitcoin mer som en investering eller ett sätt att lagra värde, snarare än som en vanlig valuta. Därför kallas bitcoin ofta för digitalt guld. Precis som guld har bitcoin ett begränsat utbud, vilket gör att många ser det som en digital tillgång snarare än bara ett betalningsmedel.

Är Bitcoin pengar?

Bitcoin kan användas som pengar eftersom det går att skicka värde direkt mellan människor över internet. Samtidigt använder många bitcoin mer som en digital tillgång eller investering än som en vanlig valuta.

Det är därför vanligt att bitcoin jämförs med digitalt guld snarare än traditionella valutor som kronor eller dollar.

Kan man köpa en del av en bitcoin?

Ja. Du behöver inte köpa en hel bitcoin. Bitcoin kan delas upp i mycket små delar.

Den minsta enheten kallas satoshi, och 1 bitcoin består av 100 miljoner satoshi.

Vad används Bitcoin till?

Bitcoin används på flera olika sätt. Vissa använder bitcoin för att skicka pengar över internet utan banker eller mellanhänder. Andra använder det som en investering eller som ett sätt att lagra värde över tid.

Vad kostar en bitcoin?

Priset på bitcoin förändras hela tiden eftersom det handlas på en global marknad. Du kan följa bitcoin-kursen i realtid på Firi eller andra kryptobörser och finanssajter.

Hur många bitcoin finns det?

Det kommer aldrig att finnas mer än 21 miljoner bitcoin. Det gör bitcoin till en begränsad digital tillgång.

Kan Bitcoin bli värdelöst?

Ja, teoretiskt sett kan bitcoin bli värdelöst, precis som med andra tillgångar. Värdet på bitcoin beror i slutändan på att människor är villiga att köpa, använda och ha tillit till nätverket.

Samtidigt anser många att sannolikheten för att bitcoin skulle bli helt värdelöst är relativt låg. Bitcoin är i dag den största och mest etablerade kryptovalutan i världen och har byggt upp ett stort globalt nätverk av användare, utvecklare och företag.

Under de senaste åren har också flera stora finansaktörer börjat engagera sig i Bitcoin. Stora kapitalförvaltare, börsnoterade bolag och investeringsfonder äger bitcoin, och i vissa fall har även länder valt att använda eller investera i bitcoin.

Dessutom har Bitcoin funnits i över ett decennium och fortsätter att utvecklas och användas världen över. Ju större och mer etablerat ett nätverk blir, desto svårare blir det att ersätta eller få det att försvinna.

Det betyder inte att priset inte kan falla kraftigt. Bitcoin har historiskt haft stora svängningar, och värdet kan både stiga och falla över tid.

Är Bitcoin en bubbla?

Bitcoin har ofta beskrivits som en bubbla, särskilt efter perioder där priset har stigit snabbt. Kritiker menar att värdet främst drivs av spekulation.

Samtidigt har Bitcoin överlevt flera stora prisfall sedan starten 2009 och har fortsatt att växa i användning och intresse. Under åren har allt fler företag, investerare och finansinstitutioner engagerat sig i Bitcoin.

Det gör att vissa ser Bitcoin som en ny typ av digital tillgång, medan andra fortfarande anser att marknaden är spekulativ. Precis som med många nya teknologier finns det därför olika uppfattningar om dess långsiktiga värde.

Vad händer om Bitcoin förbjuds?

Det är möjligt att enskilda länder kan införa restriktioner eller förbud mot handel med Bitcoin. Samtidigt är Bitcoin ett globalt och decentraliserat nätverk, vilket gör det svårt för en enskild stat att stoppa det helt.

Historiskt har vissa länder försökt begränsa användningen av kryptovalutor, men Bitcoin-nätverket fortsätter ändå att fungera eftersom det drivs av datorer runt om i världen.

Dessutom har flera länder i stället valt att reglera eller integrera kryptovalutor i sina finansiella system.

Kan staten stoppa Bitcoin?

Eftersom Bitcoin är decentraliserat finns det ingen central server eller organisation som kontrollerar nätverket. Det gör att det är mycket svårt för en enskild regering att stoppa Bitcoin globalt.

Stater kan däremot reglera hur företag och finansinstitut får använda kryptovalutor inom sina egna jurisdiktioner.

I praktiken innebär det att regler och lagar kan påverka hur enkelt det är att köpa, sälja eller använda bitcoin i ett visst land, men själva nätverket fortsätter att existera.

Är Bitcoin lagligt i Sverige?

Ja, det är i allmänhet lagligt att köpa, sälja och äga bitcoin i Sverige. Kryptovalutor omfattas dock av svenska regler och skatteregler.

Om du säljer eller växlar bitcoin kan det i vissa fall få skattemässiga konsekvenser, och det är därför viktigt att kontrollera aktuella regler hos relevanta myndigheter.

Kan man förlora sina bitcoin?

Ja. Om du tappar bort tillgången till din privata nyckel eller din seed phrase kan du förlora tillgången till dina bitcoin permanent.

Det beror på att Bitcoin inte har någon central aktör som kan återställa konton eller lösenord. Om säkerhetsuppgifterna försvinner finns det normalt ingen möjlighet att få tillbaka tillgången till plånboken.

Därför är det mycket viktigt att förvara sina säkerhetsuppgifter på ett tryggt sätt.

Om du däremot köper och förvarar bitcoin via en etablerad tjänst som Firi behöver du normalt inte själv hantera privata nycklar eller seed phrases. Då kan du i stället logga in med svenskt BankID, medan Firi tar hand om säker lagring och hantering av plånböcker och nycklar bakom kulisserna. Firi har också investerat i starka säkerhetslösningar för att skydda kundernas tillgångar.

Är Bitcoin anonymt?

Nej, Bitcoin är inte helt anonymt. Alla transaktioner registreras i en offentlig blockkedja.

Däremot är användare inte direkt kopplade till sina riktiga namn. I stället använder man adresser, vilket gör systemet pseudonymt snarare än anonymt.

Varför kallas Bitcoin för digitalt guld?

Bitcoin kallas ofta för digitalt guld eftersom tillgången är begränsad till 21 miljoner bitcoin.

Precis som guld kan bitcoin inte skapas fritt, och många ser därför bitcoin som ett sätt att lagra värde över tid.

Vad är en satoshi?

Bitcoin kan delas upp i mycket små delar. Den minsta enheten kallas satoshi. En satoshi är 0.00000001 BTC. Det betyder att du inte behöver köpa en hel bitcoin för att äga bitcoin. Det är helt normalt att köpa en liten del, till exempel 0,01 BTC eller ännu mindre.

Man kan jämföra det med kronor och ören. På samma sätt som 1 krona kan delas upp i 100 öre, kan 1 bitcoin delas upp i många mycket små delar. Det gör Bitcoin användbart även när priset per hel bitcoin är högt.

Vad är skillnaden mellan bitcoin och Bitcoin?

Det kan vara bra att känna till att orden ibland används på två olika sätt:

I praktiken används orden ofta om vartannat, men skillnaden kan vara bra att förstå när man läser guider eller nyheter om Bitcoin.

Bitcoin är ett digitalt betalningsnätverk där människor kan skicka och ta emot pengar direkt via internet, utan banker eller andra mellanhänder. För att förstå hur Bitcoin fungerar behöver man förstå tre viktiga delar: blockkedjan, noder och miners.

Bitcoin använder en blockkedja

All information om bitcoin-transaktioner sparas i en databas som kallas blockkedjan.

En blockkedja är i grunden en samling data, alltså information. När mycket information samlas på ett ställe kallas det en databas. Bitcoin-blockkedjan är därför en databas som innehåller information om:

Man kan jämföra blockkedjan med ett offentligt bokföringssystem eller en kassabok. Skillnaden är att denna kassabok inte kontrolleras av en bank eller ett företag, utan delas av datorer över hela världen.

Till skillnad från en bankdatabas, som är privat och kontrolleras av banken, är Bitcoin-blockkedjan offentlig. Alla kan i princip se transaktionerna som sker i nätverket.

En annan viktig skillnad är att informationen i blockkedjan inte kan ändras i efterhand. När en transaktion väl har lagts till i blockkedjan blir den en permanent del av historiken.

Vad är ett block?

Transaktioner i Bitcoin-nätverket samlas i grupper som kallas block.

Varje block innehåller ett antal nya transaktioner som har skickats i nätverket. När ett block är färdigt kopplas det ihop med det tidigare blocket. På så sätt bildas en kedja av block – alltså en blockkedja.

Ungefär var tionde minut skapas ett nytt block i Bitcoin-nätverket. Det är i dessa block som all ny information om transaktioner lagras.

Man kan tänka på det som sidor i en bokföringsbok. När en sida är full skrivs nästa sida. Den nya sidan innehåller både ny information och en koppling till den förra sidan.

Noder – datorer som håller nätverket igång

Bitcoin-nätverket drivs av datorer runt om i världen som kallas noder.

En nod är en dator som kör Bitcoins programvara och lagrar en kopia av hela blockkedjan. Noderna hjälper till att kontrollera att alla transaktioner följer reglerna i systemet.

Eftersom många olika datorer lagrar samma information blir systemet decentraliserat. Det betyder att ingen enskild aktör kan kontrollera eller manipulera nätverket.

Om en dator försöker lägga in felaktig information kommer de andra datorerna i nätverket att upptäcka det och inte acceptera ändringen.

Miners – datorer som säkrar nätverket

Förutom noder finns det också datorer som kallas miners.

Miners använder datorkraft och elektricitet för att hjälpa till att säkra nätverket och lägga till nya block i blockkedjan. Detta sker genom en process som kallas mining.

När miners arbetar med att säkra nätverket tävlar de om att lösa ett matematiskt problem. Den dator som först lyckas lösa problemet får lägga till nästa block i blockkedjan.

Som belöning får den som löser problemet nya bitcoin.

Man kan tänka på det som en tävling där många datorer försöker lösa samma pussel. Den som löser pusslet först får skriva nästa sida i bokföringsboken och får samtidigt en belöning.

Proof of Work – hur nätverket kommer överens

Processen där miners använder datorkraft för att säkra nätverket kallas Proof of Work.

Ordet proof betyder bevis, och work syftar på det arbete i form av datorkraft och energi som krävs för att lösa de matematiska problemen.

Detta system gör det mycket svårt att fuska. För att manipulera blockkedjan skulle någon behöva kontrollera enorma mängder datorkraft, vilket skulle vara mycket dyrt och tekniskt svårt.

Det är därför Bitcoin-nätverket anses vara mycket säkert.

Hur en bitcoin-transaktion fungerar

När du skickar bitcoin till någon händer flera saker i nätverket:

Det är alltså nätverket av datorer som tillsammans ser till att transaktionen är korrekt och att den registreras i blockkedjan.

Sammanfattning

Bitcoin fungerar genom ett globalt nätverk av datorer som tillsammans håller reda på transaktioner och saldo i en offentlig databas som kallas blockkedjan.

Transaktioner samlas i block, blocken kopplas ihop i en kedja och nätverket säkras genom datorkraft i en process som kallas Proof of Work.

Eftersom systemet är decentraliserat behövs ingen bank eller central organisation för att hålla ordning på pengarna.