Vad är blockkedjeteknologi?

Vi vet att detta är ett lite tungt ämne att sätta sig in i. Och du är inte ensam om du tycker att blockkedjeteknologi är komplicerat, för det är det utan tvekan. Genom att läsa lite och förstå det grundläggande blir det också lättare att se vilka möjligheter blockchain och kryptovaluta kan föra med sig, och varför detta är en spännande innovation.

Om du vill läsa mer om kryptovaluta, som är tätt kopplat till blockkedjeteknologi, kan du läsa mer här.

I denna artikel får du lära dig:

Kort sagt: en enkel introduktion till en teknologi som håller på att förändra mycket mer än bara pengar.

Sammanfattning för dig som har ont om tid

Vad kan blockchain användas till?

Varför ska man bry sig om blockchain? Här är några exempel på områden där blockchain-teknologi kan användas för att skapa nya lösningar.

En enkel förklaring:

När en person skickar pengar till en annan uppstår en “transaktion”, precis som när du för över pengar från din bank till en annan bank.

De “pengar” eller “tillgångar” man skickar mellan varandra över blockkedjan kallas kryptovaluta. Det kan vara bitcoin, men också digital konst, digitala tillgångar eller ett kontrakt som representerar ägandet av en fysisk tillgång.

Man kan se en blockkedja som en digital huvudbok som registrerar information om vem som äger vad, och vem som skickar pengar till vem i ett digitalt nätverk. Denna huvudbok lagras online på ett decentraliserat sätt.

“Smart contracts”

Blockkedjor kan också användas för avtal på nätet som “genomför sig själva”. Till exempel: du köper en biljett, och blockkedjan ser till att du får den automatiskt utan att någon behöver godkänna det manuellt. Detta kallas “smart contracts” och introducerades av Ethereum.

Vad betyder det att något lagras decentraliserat?

Det betyder att redovisningsboken är lagrad på många platser samtidigt. Det är ett nätverk av datorer över hela världen som lagrar varsin kopia av samma redovisningsbok. Istället för att det finns en enda kopia av redovisningsboken lagrad på ett ställe, har alla deltagare varsin kopia av samma identiska redovisningsbok. Det är först när alla deltagare är överens om att innehållet stämmer som ny information kan läggas till i redovisningsboken.

Varför heter det egentligen “blockkedja”?

När många använder blockkedjan uppstår det naturligt många transaktioner. När man ska uppdatera denna digitala “redovisningsbok” behandlar man en samling transaktioner åt gången, som måste godkännas innan man kan gå vidare till nästa. När en transaktion är godkänd är den giltig och kan inte ändras.

Låt oss säga att 100 transaktioner åt gången måste godkännas och dessa samlas i det som kallas ett “block”.

När ett sådant “block” med transaktioner har godkänts av deltagarna i nätverket kan man gå vidare och godkänna nästa “block”.

Eftersom dessa block alltid är digitalt länkade till varandra bildar de en kedja av block – alltså en “blockkedja”. Varje nytt block är kopplat till, och bygger vidare på, informationen i det föregående blocket.

Hur säkerställer man att informationen i blockkedjan är korrekt?

För att undvika att någon försöker manipulera informationen skapar man regler som gör det olönsamt och svårt att fuska, samtidigt som man belönar dem som bidrar till att hålla systemet säkert och uppdaterat.

Du kan tänka dig följande:

Om det kostar mer att fuska än vad man potentiellt kan tjäna – skulle man då försöka? Till exempel: du måste använda 100 000 kr för att bryta dig in i en bank, men banken innehåller bara 50 000 kr. Då förlorar du pengar, och det är inte värt det.

Och om du dessutom belönas för att följa reglerna? Då är det mycket mer sannolikt att du bidrar till att upprätthålla blockkedjans integritet och säkerhet i stället för att försöka sabotera den.

Så här fungerar det med kryptovaluta (förenklad förklaring):

Bitcoin har “miners” som använder resurser för att driva energikrävande datorer som godkänner block med bitcoin-transaktioner. De får betalt i bitcoin för att godkänna ett block – men bara om hela nätverket är överens om att informationen är korrekt. Om de försöker fuska får de ingen belöning och har slösat sina resurser.

I Ethereum finns deltagare som låser sin kryptovaluta (staking) som säkerhet för att få godkänna nya block. Om de försöker fuska förlorar de den kryptovaluta de har låst och drabbas av en ekonomisk förlust.

Om du vill fördjupa dig ytterligare i hur detta fungerar kan du läsa Wikipedia-artikeln om blockchain som går mer på djupet.

Samtidigt kan det finnas en mäktig extern aktör som vill stänga ner eller ta kontroll över hela blockkedjan – till exempel en stat eller ett kriminellt nätverk.

De kanske inte gillar informationen i blockkedjan, vill stjäla pengar eller stoppa konkurrens.

Därför finns det en rad tekniska lösningar inom blockkedjeteknologi för att skydda mot attacker. Ett exempel är Bitcoin-mining.

En lösning på ett gammalt problem

Med blockchain har man lyckats lösa ett gammalt spelteoretiskt problem som kallas “The Byzantine Generals Problem”.

Detta problem beskriver svårigheten för decentraliserade parter att nå enighet utan att behöva lita på en central, tillförlitlig part.

Decentralisering vs centralisering

I ett centraliserat pengasystem är det banker och betalningssystem, som till exempel Visa, som behandlar transaktioner. De fungerar som nödvändiga mellanhänder.

När du genomför en transaktion – till exempel betalar i butik, betalar en räkning eller för över pengar till en vän – är du beroende av att banken och betalningsföretagen behandlar och godkänner den.

De kontrollerar bland annat att du har tillräckligt med pengar och ser till att pengarna dras från ditt konto och överförs till mottagaren.

Fördelar med centraliserade system:

Nackdelar med centralisering:

Med blockchain kan du betala direkt till någon utan att gå via en bank eller annan mellanhand – oavsett om det gäller bitcoin, kryptovaluta eller andra tillgångar.

Det gäller även lagring av data.

Om du till exempel lagrar viktiga dokument i en molntjänst som Dropbox och den tjänsten blir hackad, kan dina data bli stulna eftersom allt är lagrat på ett och samma ställe.

Med en decentraliserad lösning hade det sett annorlunda ut – då hade angriparen behövt hacka just dig och ditt lösenord.

Vad är bäst – centraliserat eller decentraliserat?

Det finns inget entydigt svar. Ibland passar det ena bättre, ibland det andra. Vad som är bäst varierar beroende på användningsområde.

Men det fina med decentralisering är att det ger ett alternativ och öppnar upp för ny innovation.

Om du vill lära dig mer om hur blockchain användes i världens första kryptovaluta, Bitcoin, kan du läsa vidare här.

För många kan detta bli ganska tekniskt, och det har vi förståelse för. Men vi hoppas att du nu har fått en bättre förståelse för hur blockkedjeteknologi fungerar.