I den här artikeln besvarar vi några av de vanligaste frågorna om kryptovaluta. Målet är att ge dig en enkel introduktion som gör det lättare att förstå vad kryptovaluta är, hur det fungerar och varför så många är intresserade av tekniken.
Efter att ha läst artikeln kommer du förhoppningsvis att känna dig bättre rustad att navigera i kryptovärlden.
Kryptovaluta är digitala pengar eller digitala tillgångar som bygger på blockkedjeteknik.
Till skillnad från traditionella pengar är många kryptovalutor decentraliserade. Det innebär att de inte styrs av en enskild bank, ett företag eller en myndighet.
Du kan använda kryptovaluta för att skicka värden direkt till andra personer via internet. Så länge båda har tillgång till internet kan överföringen ske utan att en bank behöver agera mellanhand.
Ordet "krypto" kommer från kryptografi, som är en viktig del av tekniken bakom kryptovalutor och blockkedjor.
Kryptografi handlar om att skydda information med hjälp av matematik och digitala säkerhetsmekanismer. Det gör det möjligt att lagra och skicka information på ett säkert sätt.
Den här tekniken används inte bara inom kryptovalutor. Faktum är att kryptografi är en viktig del av internet som vi känner det i dag. Den hjälper bland annat till att skydda internetbanker, meddelandeappar och andra tjänster som hanterar känslig information.
Kryptografi har funnits långt innan internet. Om du har sett gamla spionfilmer har du kanske sett hur hemliga meddelanden skickas i kod så att bara mottagaren kan läsa dem. Modern kryptografi bygger på samma idé: att skydda information från obehöriga.
Kryptografi används i blockkedjeteknik, som utgör grunden för kryptovalutor. Även om du inte behöver förstå alla tekniska detaljer kan det vara bra att veta vad en blockkedja är. Du kan läsa mer om blockkedjeteknik i vår guide om ämnet.
Kryptovaluta är digitala pengar eller tillgångar som existerar på en blockkedja.
Du kan tänka på blockkedjan som ett digitalt register som håller reda på vem som äger vad. Registret delas mellan många deltagare i ett nätverk i stället för att kontrolleras av en central aktör.
Med hjälp av teknik och gemensamma regler kan nätverket hålla reda på vem som äger kryptovaluta, vem som skickar pengar och vem som tar emot dem. Detta sker utan att en bank eller annan mellanhand behöver godkänna varje enskild transaktion.
Du kan därför skicka värden till en annan person nästan lika enkelt som att skicka ett e-postmeddelande. Samtidigt ser nätverket till att du faktiskt äger det du skickar och att ingen kan använda samma pengar två gånger.
Men hur kan man vara säker på att ingen fuskar?
Om pengar bara existerar digitalt måste systemet förhindra att någon kopierar dem eller använder dem flera gånger. Det är ett problem som blockkedjetekniken är utvecklad för att lösa.
Den tekniska lösningen bakom detta är ganska avancerad, och vi ska inte gå in på detaljer här. Det viktigaste att förstå är att blockkedjan gör det möjligt att hålla ordning på ägande och transaktioner utan att en central aktör behöver kontrollera systemet.
Bitcoin var den första kryptovalutan som löste detta problem på ett praktiskt sätt. Om du förstår de grundläggande principerna bakom Bitcoin har du också en bra grund för att förstå kryptovalutor i allmänhet. Många av dagens kryptovalutor bygger vidare på idéerna som först introducerades med Bitcoin.
En kryptovaluta är i grunden programvara. Precis som webbplatser, appar och andra digitala tjänster består den av kod.
Det är faktiskt inte särskilt svårt för en utvecklare att skapa en ny kryptovaluta. Det som är svårare är att skapa en kryptovaluta som människor vill använda och som får ett värde över tid.
För att en kryptovaluta ska fungera som en digital tillgång måste det bland annat finnas regler för hur många enheter som kan existera, hur nätverket ska fungera och hur förändringar kan genomföras.
Många kryptovalutor är byggda så att ingen enskild person eller organisation kan ändra reglerna på egen hand. I stället måste deltagarna i nätverket komma överens om viktiga förändringar.
Blockkedjeteknik gör det också möjligt att skapa digital knapphet. Det innebär att det finns begränsningar för hur många enheter som kan existera.
Låt oss ta ett exempel.
En bild som publiceras öppet på internet har vanligtvis ett lågt ekonomiskt värde. Anledningen är att den kan kopieras och laddas ner hur många gånger som helst.
Du har kanske delat roliga memes med vänner? Även om ett meme kan vara underhållande skulle de flesta inte betala för det. Det går ju att kopiera gratis.
Digitala tillgångar på en blockkedja fungerar annorlunda. Du kan till exempel inte kopiera en bitcoin och skicka den till en vän. Tekniken är utformad så att ägandet kan spåras och verifieras. Samtidigt finns det ett begränsat antal bitcoin.
Det är just kombinationen av digitalt ägande och begränsad tillgång som gör att digitala tillgångar kan få ett värde.
Många som är nya inom krypto tittar först på priset på en enskild coin. Men ofta är marknadsvärdet viktigare.
Marknadsvärde (market cap) är det samlade värdet av alla coins som finns av en kryptovaluta.
Du kan jämföra det med aktier:
Därför räcker det inte att titta på priset på en coin. Du måste också ta hänsyn till hur många coins som finns.
Många nybörjare gör misstaget att tro att en kryptovaluta är "billig" bara för att priset på en coin är lågt. I praktiken är det marknadsvärdet som ger den bästa grunden för att jämföra olika kryptovalutor.
Låt oss använda ett enkelt exempel.
Tänk dig att du bakar en tårta som ska delas upp och säljas.
Du kan dela den i 10 bitar eller 100 bitar. Antalet bitar förändrar inte storleken på själva tårtan.
Om tårtan blir mer populär och människor är villiga att betala mer för varje bit, ökar också det totala värdet.
På samma sätt påverkas värdet av en kryptovaluta både av efterfrågan och av hur många coins som finns.
Många kryptovalutor har regler för hur många nya coins som kan komma i omlopp över tid. Om det kommer för många nya coins blir varje coin mindre sällsynt.
Du kan tänka på det på samma sätt som guld. En del av värdet kommer från att det finns i begränsad mängd. Om mängden plötsligt skulle fördubblas skulle värdet sannolikt påverkas.
Därför är antalet coins och reglerna för hur nya coins ges ut viktiga faktorer när man ska förstå en kryptovaluta.
Om du frågar oss på Firi tror vi att kryptovaluta och blockkedjeteknik kommer att spela en viktig roll i framtiden.
Det betyder inte att vi vet vilka kryptovalutor som kommer att lyckas eller hur marknaden kommer att utvecklas. Men vi tycker att det finns flera goda skäl att tro att tekniken är här för att stanna.
Vi använder redan internet för kommunikation, handel och underhållning. För många känns det därför naturligt att även pengar, tillgångar och finansiella tjänster blir mer digitala över tid.
Bitcoin lanserades 2009. Sedan dess har blockkedjeteknik utvecklats till ett globalt fenomen med miljontals användare, utvecklare och företag involverade.
Banker, teknikföretag och investeringsbolag över hela världen lägger betydande resurser på att utforska och utveckla lösningar baserade på blockkedjeteknik.
Många länder arbetar med reglering av kryptomarknaden. Flera centralbanker undersöker också möjligheten att ge ut digitala versioner av sina egna valutor.
Kryptovaluta handlar inte bara om investeringar. Tekniken används bland annat för betalningar, digitala tillgångar och olika finansiella tjänster på internet.
Krypto- och blockkedjevärlden lockar utvecklare, entreprenörer och företag som vill bygga nya produkter och tjänster. När många människor arbetar med att lösa problem och skapa nya lösningar sker det ofta mycket innovation.
Kort sammanfattat: Vi tror att kryptovaluta har en framtid eftersom tekniken löser verkliga utmaningar, lockar stora investeringar och används av allt fler människor och företag. Samtidigt är det fortfarande tidigt, och ingen vet säkert hur marknaden kommer att se ut om 10 eller 20 år.
Människor investerar i kryptovaluta av många olika skäl. Vissa är intresserade av tekniken, medan andra ser krypto som en investering på samma sätt som aktier, fastigheter eller andra tillgångar.
När någon investerar i kryptovaluta gör de det ofta eftersom de tror att tekniken kommer att få större betydelse i framtiden.
Många investerare tror att fler människor, företag och institutioner kommer att använda kryptovaluta och blockkedjeteknik under de kommande åren.
Tanken är att om fler använder tekniken kan efterfrågan på vissa kryptovalutor öka.
Internet har gjort kommunikation, handel och information digital. Vissa investerare tror att digitala tillgångar kommer att bli en naturlig del av den utvecklingen.
För dem handlar investeringar i krypto om att få exponering mot en teknik som de tror kommer att växa över tid.
Vissa lockas av idén om öppna och globala nätverk som inte kontrolleras av en enskild bank, ett företag eller en stat.
Bitcoin utvecklades till exempel som ett alternativ till traditionella betalningssystem, och många ser fortfarande detta som en viktig del av dess värdeerbjudande.
Kryptomarknaden är fortfarande ung jämfört med många traditionella marknader.
Vissa investerare anser därför att det fortfarande finns betydande tillväxtpotential om tekniken får bredare användning i framtiden.
Det är viktigt att komma ihåg att kryptovaluta är en riskfylld investering.
Priserna kan svänga kraftigt på kort tid, och det finns ingen garanti för att ett projekt kommer att lyckas. Även etablerade kryptovalutor kan uppleva stora upp- och nedgångar.
Utvecklingen påverkas både av hur mycket tekniken används, hur projekten utvecklas och hur kryptomarknaden som helhet rör sig.
Vi på Firi tror på kryptovaluta och blockkedjeteknik. Samtidigt tycker vi att det är viktigt att förstå både möjligheterna och riskerna innan man investerar.
Ju mer du lär dig om hur tekniken fungerar, desto bättre underlag får du för att göra egna bedömningar.
Vad som ger en kryptovaluta värde varierar från projekt till projekt.
För många kryptovalutor handlar värdet om hur användbart nätverket är, hur många som använder det och vilka problem det löser.
Du kan jämföra det med internet. En webbplats eller tjänst blir ofta mer värdefull när fler använder den. På samma sätt anser många att värdet på vissa kryptovalutor hänger samman med aktiviteten i nätverket de är en del av.
Vissa kryptovalutor används för betalningar, andra ger tillgång till tjänster eller används i digitala applikationer. En del jämförs också med digitala råvaror, där knapphet och begränsat utbud spelar en viktig roll.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att priserna också påverkas av förväntningar, nyheter och stämningen på marknaden. Därför kan värdet svänga kraftigt över tid.
Kort sagt: Värdet på en kryptovaluta beror ofta på en kombination av användning, efterfrågan, knapphet och tron på att projektet kan få betydelse i framtiden.
Historien om kryptovaluta började med Bitcoin.
År 2008 publicerade en person eller grupp under namnet Satoshi Nakamoto ett dokument som beskrev hur digitala pengar skulle kunna fungera utan en bank eller annan central aktör.
Året därpå, 2009, lanserades Bitcoin-nätverket.
Ingen vet med säkerhet vem Satoshi Nakamoto egentligen är. Identiteten är fortfarande ett av de största mysterierna i teknikvärlden.
Sedan Bitcoin lanserades har tusentals andra kryptovalutor utvecklats, men Bitcoin räknas fortfarande som den första och mest kända kryptovalutan.
Kryptovaluta är en egen typ av tillgång. Det är varken samma sak som aktier, fastigheter eller traditionella valutor.
Samtidigt finns det vissa likheter.
Vissa kryptovalutor jämförs med digitala råvaror, medan andra påminner mer om teknikföretag eller digitala nätverk som växer i takt med att fler använder dem.
Därför är det viktigt att komma ihåg att kryptovaluta inte är en enda sak. Olika projekt kan ha mycket olika egenskaper, användningsområden och risknivåer.
Innan du investerar i en kryptovaluta är det klokt att förstå vilket problem projektet försöker lösa och hur det är tänkt att fungera.
Ja, det är fullt lagligt att äga, köpa och sälja kryptovaluta i Sverige.
Kryptovaluta regleras av svenska och europeiska myndigheter, och flera kryptobörser, inklusive Firi, står under tillsyn av Finansinspektionen eller andra relevanta tillsynsmyndigheter inom EU.
Om du investerar i kryptovaluta är det viktigt att vara medveten om att vinster och förluster kan få skattemässiga konsekvenser.
Det är lika enkelt att sälja kryptovaluta som att köpa den.
På en kryptobörs som Firi kan du sälja din kryptovaluta och få pengarna utbetalda till ditt bankkonto.
I praktiken fungerar processen på samma sätt som när du köper kryptovaluta, fast tvärtom. Du väljer hur mycket du vill sälja, genomför försäljningen och kan sedan ta ut pengarna till ditt bankkonto.
I Sverige behöver du betala skatt på vinster från kryptovaluta, på samma sätt som för många andra investeringar.
Om du säljer kryptovaluta med vinst kan vinsten vara skattepliktig. Om du säljer med förlust kan du i vissa fall ha rätt till avdrag för förlusten.
Det är viktigt att känna till att även byte mellan olika kryptovalutor kan vara en skattepliktig händelse.
Skatteregler kan förändras över tid, så det är klokt att hålla sig uppdaterad om gällande regler hos Skatteverket.
Det finns tiotusentals kryptovalutor.
Nya projekt startas hela tiden, men de flesta blir aldrig särskilt stora eller får någon bred användning.
Samtidigt finns det ett betydligt mindre antal etablerade kryptovalutor som står för merparten av marknaden. Bitcoin och Ethereum är några av de mest kända exemplen.
Att det finns många kryptovalutor betyder inte att alla har ett värde eller kommer att överleva på lång sikt.
Det är inte en fråga som Firi kan svara på.
Vi ger inte investeringsråd eller rekommenderar specifika kryptovalutor.
De flesta börjar försiktigt med de mest kända och etablerade kryptovalutorna och lär sig mer med tiden. När man får mer erfarenhet och bättre förståelse blir det enklare att göra egna bedömningar.
Kom ihåg att kryptovalutor kan svänga kraftigt i värde, och att tidigare utveckling inte är någon garanti för framtida resultat.
Om du är ny inom krypto kan dessa råd vara användbara:
Ju bättre du förstår hur kryptovaluta fungerar, desto lättare blir det att fatta genomtänkta beslut.
Staking är ett sätt att bidra till att säkra vissa blockkedjor.
När du stakar kryptovaluta låser du den i nätverket under en period. I utbyte kan du få belöningar, ofta kallade staking-belöningar.
Du kan tänka på det som att du hjälper till att hålla nätverket igång och får betalt för din insats.
Alla kryptovalutor erbjuder inte staking. Det gäller främst kryptovalutor som använder en modell som kallas "proof of stake".
Staking kan ge extra avkastning, men innebär också risker. Därför är det viktigt att förstå hur det fungerar innan du väljer att delta.
Nej. Kryptovaluta som teknik och tillgångsslag är inte ett pyramidspel.
Samtidigt finns det tyvärr bedrägeriprojekt och oseriösa aktörer på kryptomarknaden, precis som i många andra branscher.
En anledning till att frågan ofta dyker upp är att kryptovaluta kan vara svårt att förstå. När priserna svänger kraftigt eller människor förlorar pengar på dåliga projekt kan det ge vissa ett negativt intryck av hela marknaden.
Men kryptovaluta är inte en enda sak. Det finns tusentals olika projekt med olika syften, teknik och grad av seriositet.
Därför är det viktigt att bedöma varje projekt för sig och vara skeptisk till investeringar som lovar snabba vinster eller garanterad avkastning.
Nej. De allra flesta som använder kryptovaluta är vanliga människor, investerare, företag och organisationer.
Det stämmer att kryptovaluta har använts för olagliga aktiviteter, precis som kontanter, bankkonton och andra betalningsmedel. Men det betyder inte att kryptovaluta främst används av kriminella.
De flesta transaktioner på kryptomarknaden är kopplade till laglig verksamhet, såsom investeringar, sparande, handel och betalningar.
Dessutom är många blockkedjor öppna och spårbara. Det innebär att transaktioner kan följas och analyseras i efterhand, vilket i många fall gör det svårare att dölja aktivitet än många tror.
Precis som med all ny teknik finns det både legitima och olagliga användningsområden. Det viktigaste är att skilja mellan tekniken i sig och hur vissa väljer att använda den.
En kryptobörs är en marknadsplats där du kan köpa, sälja och förvara kryptovaluta, ungefär på samma sätt som en traditionell börs.
Du kan tänka på den som en kombination av en bank och en handelsplattform för digitala tillgångar.
När du använder en kryptobörs som Firi kan du enkelt växla mellan svenska kronor och kryptovaluta. Firi och många andra börser erbjuder också förvaring av kryptovalutan åt sina kunder.
För de flesta nybörjare är en reglerad kryptobörs det enklaste och tryggaste sättet att komma igång med krypto.
För de flesta är det enklaste sättet att investera i kryptovaluta att använda en kryptobörs som Firi.
Så här kommer du igång:
Du behöver inte köpa en hel bitcoin eller en hel coin. Kryptovalutor kan delas upp i mycket små enheter, vilket gör att du kan investera det belopp som passar dig.
Innan du investerar är det klokt att sätta sig in i både möjligheterna och riskerna.
Små och nya kryptovalutor kan ha stor tillväxtpotential, men de innebär också högre risk.
Du kan jämföra dem med nystartade företag. Vissa lyckas och växer sig stora, men många försvinner eller får aldrig något större genomslag.
Ju mindre etablerat ett projekt är, desto viktigare är det att undersöka vem som står bakom det, vilket problem det försöker lösa och om det faktiskt har användare.
Kom ihåg att högre potentiell avkastning ofta går hand i hand med högre risk.
NFT står för "Non-Fungible Token".
En NFT är en digital tillgång som representerar ägandet av något unikt, till exempel digital konst, samlarobjekt, medlemskap eller andra digitala föremål.
Du kan tänka på en NFT som ett digitalt ägarbevis som lagras på en blockkedja.
NFT:er blev särskilt kända genom digital konst, men tekniken kan också användas för många andra ändamål där det är viktigt att dokumentera ägandet av unika digitala eller fysiska tillgångar.
Du har kanske hört att kryptovaluta använder mycket el. Det stämmer för vissa kryptovalutor, särskilt Bitcoin, som använder energi för att säkra nätverket genom så kallad mining.
Samtidigt är det viktigt att känna till att alla kryptovalutor inte fungerar på samma sätt.
Många moderna blockkedjor använder andra lösningar som kräver betydligt mindre energi. Ethereum minskade till exempel sin energiförbrukning med mer än 99 procent när nätverket bytte till en annan säkerhetsmodell år 2022.
Huruvida energiförbrukningen är värd kostnaden är fortfarande en fråga som diskuteras flitigt. Förespråkare menar att energianvändningen bidrar till säkerhet och decentralisering, medan kritiker anser att energiförbrukningen är för hög.
Det viktigaste att komma ihåg är att energiförbrukningen varierar kraftigt mellan olika kryptovalutor.
Mining är en metod som används för att säkra vissa blockkedjor, bland annat Bitcoin.
När någon minar använder de datorer för att bekräfta transaktioner och bidra till säkerheten i nätverket. Som belöning kan de få nya coins.
Du kan tänka på mining som en tävling där många datorer samarbetar för att hålla ordning på nätverket. Som ersättning får de betalt för arbetet de utför.
Alla kryptovalutor använder inte mining. Många nyare blockkedjor använder andra metoder som kräver betydligt mindre energi.
Förespråkare för mining menar att metoden bidrar till hög säkerhet och decentralisering, medan kritiker pekar på energiförbrukningen. Därför pågår det fortfarande en diskussion om vilka lösningar som är bäst.
Åsmund Holtan
Skriven 01/03/2022