Myt: Krypto, blockchain och dess påverkan på miljön

Kryptovaluta och dess påverkan på miljön är utan tvekan ett komplext och kontroversiellt ämne. Det finns som bekant olika uppfattningar och argument på båda sidor av debatten och det är viktigt att vara medveten om nyanserna och de olika faktorer som spelar in i den här diskussionen. I den här artikeln är vårt mål att ge dig just det: fler nyanser om hur krypto- och blockkedjeteknik påverkar miljön.

Kritik mot kryptos koldioxidavtryck

Å ena sidan har kritiker tagit upp betydande oro över det koldioxidavtryck som vissa kryptovalutor, särskilt Bitcoin, lämnar efter sig som ett resultat av deras användning av Proof of Work (PoW) konsensusmekanismen. Detta har väckt farhågor om påverkan på klimatförändringar och behovet av att minska kryptons miljöpåverkan. Den ökade exponeringen för kryptovalutor med höga CO2-utsläpp har också ökat risken i det finansiella systemet och utmanat klimatstrategier i många länder.

Alternativ konsensusmekanism och hållbarhet

Å andra sidan har förespråkare för krypto betonat att det finns alternativa konsensusmekanismer som Proof of Stake (PoS) som är mycket mer energieffektiva. PoS-kryptor, som Ethereum, har visat sig ha betydligt lägre energiförbrukning och CO2-utsläpp jämfört med PoW-kryptovalutor som Bitcoin. (Faktum är att energiförbrukningen är 90 % lägre eller mer.) Vidare har industrin tagit initiativ som Crypto Climate Accord och Bitcoin Mining Council för att minska kryptoindustrins koldioxidavtryck och främja användningen av hållbar energi.

Blockchain-teknik och cirkulär ekonomi

Det är också värt att notera att blockchain-teknologi har potential att stödja en cirkulär ekonomi genom att spåra och hantera resurser mer effektivt genom unik identifiering och transparens. Även om tekniken fortfarande är i utvecklingsstadiet har den potential att bidra till att minska avfallet och främja återvinning och återanvändning av resurser.

Likaså kan ökad användning av NFT (som är en unik token och därför också en kryptovaluta) minska behovet av de många resurser som används för att dokumentera ägande och äkthet av varor.

Digital Product Passport (DPP) och blockchain-potential

Det digitala produktpasset (DPP) är ett slags digitalt hållbarhetscertifikat som följer en produkt hela vägen från födsel till pension. DPP använder en sorts standard som heter GS1 och detta hjälper till att kontrollera, hantera och visa hur hållbar en produkt är.

DPP har blivit en del av nya EU-regler som kallas "Ecodesign for Sustainable Products Regulation" (ESPR). Dessa regler träder i kraft i början av 2024 och gäller nästan allt du kan köpa i butiker i Europa, förutom mat, djurfoder och mediciner. Syftet med ESPR är att få EU att hålla sina löften från Parisavtalet och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Reglerna ska fasas in till 2030.

Digitala produktpass hjälper till att skapa produkter och företag som tänker på miljön. De ger produkterna ett slags unikt ID och kopplar dem till viktig information som hur länge de håller, var de kommer ifrån och hur de kan återvinnas. För att få detta att fungera måste vi använda lösningar som möjliggörs av blockchain och kryptovalutor, så det är mycket troligt att blockchain kommer att spela en viktig roll för att skydda miljön och göra världen mer hållbar i framtiden.

Myndigheternas dilemma

För myndigheterna finns det ett dilemma mellan att främja innovation å ena sidan och att skydda miljön å andra sidan. De ska väga fördelarna med tekniken och dess eventuella samhällsbidrag mot dess påverkan på miljön. Det är också värt att notera att politiska initiativ kan ha en betydande inverkan på kryptoindustrin, och såväl reglering som kapitalkrav kan bli verklighet för företag och investerare.

Investerare och ESG-mål

Investerare bör också vara medvetna om miljö-, sociala och styrningsmål (ESG) när de överväger att investera i krypto. PoW-baserade valutor kan komma i konflikt med ESG-målen på grund av deras höga energiförbrukning och CO2-utsläpp.

Berättelsen om Bitcoin som miljövänlig förändras sakta; till exempel finns det en ny rapport från KPMG som beskriver Bitcoin som ESG-vänlig. Som tidigare nämnt har det varit mycket fokus på de skadliga effekterna av Bitcoin, särskilt dess energiintensiva Proof-of-Work (PoW) konsensusmekanism. Men den senaste tidens utveckling förändrar den nuvarande bilden.

Analytiker på KPMG har nu sagt att Bitcoin erbjuder ett antal fördelar inom ramen för miljö, social och styrning (ESG). Blockchain har potential att stabilisera energinätet, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till hållbar uppvärmning av både kommersiella och privata fastigheter.

ESG har blivit en viktig faktor för att bedöma ett företags påverkan på miljön. Med stigande globala temperaturer, smältande inlandsisar och extrema väderförhållanden tar nationer och industrier åtgärder för att minska sitt koldioxidavtryck och tjäna ESG-belöningspoäng.

Energi för Bitcoin Mining

Många Bitcoin-gruvarbetare använder alternativa energikällor för att driva sin gruvutrustning. En del försöker utnyttja överskottssolenergi, medan andra använder överskottsvärme från oljeutvinning och gaseld. Vissa använder till och med koavfall, och Bitcoin-gruvarbetare på Island använder geotermisk energi för att bryta BTC.

Men kritikerna fokuserar inte på energikällorna; de koncentrerar sig främst på den totala energiförbrukningen.

En artikel i Harvard Business Review hävdar dock att Bitcoin bara använder 0,55 % av världens totala elproduktion. Denna siffra placerar den i paritet med energiförbrukningen för världens torktumlare. År 2022 hävdade Bitcoin Mining Council till och med att Bitcoins globala andel bara är 0,17 % av den totala energiproduktionen.

Framtiden för miljömässig hållbarhet

Det är viktigt att inse att debatten om miljömässig hållbarhet inom krypto- och blockkedjeteknik fortsätter att utvecklas. Tekniska framsteg och politiska beslut kommer sannolikt att forma framtiden för kryptoindustrin och dess påverkan på miljön. Alla intressenter måste förbli medvetna om nyanserna och komplexiteten i detta ämne när de tittar på lösningar som främjar både ekonomisk innovation och miljömässig hållbarhet.